Lund Sustainability Week: Lästips

Här kan du finna texten samt lästips och referenser till vår poster ”Trans och Välbefinnande: Hur kan vi skapa social resiliens för att motverka minoritetsstress?” som är del av utställningen ”Being Well? Social Resilience in a Changing World” under hållbarhetsveckan i Lund.

För att ta del av den övriga utställningen, klicka här!

Vad är minoritetsstress?
Alla människor upplever stress i olika perioder av livet. Vi kan bli sjuka, förlora jobbet, bråka med närstående eller uppleva en kris. Vissa av oss upplever dock ytterligare utsatthet på grund av att man tillhör en minoritet. De av oss som tillhör minoriteter har en ökad risk för att uppleva våld, mobbing och diskriminering. Den ökade utsattheten ger upphov till minoritetsstress, som i sin tur förklarar varför visa grupper upplever mer psykisk och fysisk ohälsa än andra.

Minoritetsstress påverkar exempelvis transpersoner och/eller dem som har transerfarenhet negativt. Med trans menar vi här de personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte överensstämmer med normerna för det kön som tilldelades vid födseln. På grund av samhällets transnegativa attityder har transpersoner mer ångest och fler tankar på att inte vilja leva, i jämförelse med cispersoner (alltså personer som inte är trans). Socialt stöd har visat sig vara en viktig faktor för att motverka ohälsan. Genom att fokusera på hur vi kan skapa goda relationer, både till oss själva och varandra, kan vi alla bidra till social resiliens och motverka minoritetsstress.

Vad kan jag göra för mig själv?
Gör det du tycker om: Tycker du om att sporta, läsa, meditera, pilla dig i naveln? Kom ihåg att prioritera att ta hand om dig själv.

Var med de personer som du mår bra av: För många är det viktigt att hitta personer som delar ens erfarenheter, för att ha någon som “fattar” vad man är med om. För andra är det viktigaste att man är sedd och accepterad för den man är. Fokusera på de personer du mår bra av och fokusera mindre på dem du inte mår bra av (om du kan).

Odla självmedkänsla: Ibland finns inte andra där för oss, då måste vi ta hand om oss själva. Självmed-känsla innebär att vi bemöter och tar hand om oss själva på ett vänligt och kärleks-fullt sätt, till exempel som vi hade gjort om vi tröstade en kompis i en svår situation.

Välj dina strider: Ibland kan det ge energi att säga ifrån, och ibland inte. Många menar att man måste välja sina strider. För många är det skönt att få engagera sig tillsammans med andra, i en organisation eller aktivistgrupp, snarare än att föra kampen själv i sin vardag.

Vad kan jag göra för andra?
Visa att du finns där: Visa att du finns där för personer som bryter mot normer! Att hitta sig själv och vara sig själv kan kräva tid och mod. Är du osäker på vad personen behöver, fråga! Förklara att du vill veta för att kunna finnas där på bästa sätt.

Bekräfta personens upplevelser: Många personer är med om att andra inte tar deras upplevelser på allvar eller att negativa händelser möts med bortförklaringar. Lyssna och bekräfta personens upplevelser (du behöver inte känna eller tycka samma sak för att visa empati).

Be om ursäkt när det blir fel: Ibland blir det fel! Vi säger kanske fel namn eller pronomen. Om det händer, be om ursäkt och försök tänka på det till nästa gång.

Säg ifrån när andra uttrycker sig negativt: För den som ständigt får försvara sig mot normativa antaganden och negativa attityder är det väldigt påfrestande att alltid själv behöva säga ifrån. Om du hör någon som uttrycker sig normativt eller negativt kan du göra en stor skillnad för samhället i stort genom att säga ifrån. Du kan också engagera dig ideellt!

Referenser och lästips
Hendricks, M. L., & Testa, R. J. (2012). A conceptual framework for clinical work with transgender and gender nonconforming clients: An adaptation of the Minority Stress Model. Professional Psychology: Research and Practice, 43(5), 460.

Lundberg, T., Malmquist, A., & Wurm, M. (Red.) (2017). HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande. (1. uppl.). Natur & Kultur.

Lundberg, T., Wurm, M., Malmquist, A. (2022). Att göra livet (över)levbart: Transpersoners ontiska, relationella och reflekterande arbete för att skapa minoritetsro och hantera utsatthet i vardagen. Tidskrift för genusvetenskap 43(1), 7-26.

Lundberg, T., Malmquist, A., Wurm, M. (2022). Upplevelser av minoritetsstress och mikroaggressioner bland unga hbtq-personer i Sverige. I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (red) ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag”: unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Finns på: https://www.mucf.se/sites/default/files/2022/06/MUCF-RAPPORT-2022-Unga%20hbtqi-personers%20levnadsvillkor.pdf

Meyer, I. H. (2003). Prejudice, social stress, and mental health in lesbian, gay, and bisexual populations: conceptual issues and research evidence. Psychological bulletin, 129(5), 674.

Meyer, I. H. (2015). Resilience in the study of minority stress and health of sexual and gender minorities. Psychology of Sexual Orientation and Gender Diversity, 2(3), 209.

Summanen, E. & Wurm, M. (Red.) (2023). Trans: Fakta, forskning och erfarenheter. Natur & Kultur.

Om oss
Queer Psychology in Sweden (QueerPsy) är en forskargrupp som består av:
Tove Lundberg (Lunds universitet)
Anna Malmquist (Linköpings universitet)
Theodor Mejias Nihlén (Linköpings universitet)
Matilda Wurm (Örebro universitet)

Vi forskar om hbtqi-personers upplevelser och hantering av minoritetsstress.